Enligt en ny prognos från Prognoscentret så väntas en försiktig återhämtning i bostadsbyggandet fram till 2026. Återhämtningen sker dock från låga nivåer och det dröjer innan byggandet är tillbaka på tidigare höga nivåer. I år bedömer Prognoscentret att det byggs 26 700 nya bostäder vilket är en ökning med 24 procent jämfört med 2023.
Vad talar för ett ökat byggande under prognosperioden?
▪️De redan genomförda räntesänkningarna ger tillsammans med en förväntan om ytterligare sänkningar bättre marknadsförutsättningar framöver genom att stärka upp hushållens efterfrågan och ge gynnsammare finansieringsförutsättningar för bostadsbyggarna. Ytterligare postiva drivkrafter framöver är ökande reallöner, skattesänkningar, dämpad byggkostnadsökning samt troligen också ökande bostadspriser framöver.
▪️ Den utredning som tillsatts av regeringen och som föreslår förändrade amorteringskrav kan komma att stimulera hushållens efterfrågan positivt framöver. Enligt förslaget föreslås ett höjt bolånetak, införande av ett skuldkvotstak på bolån samt en skrotning av det skärpta amorteringskravet som infördes 2018.
Vad talar emot ett ökat byggande framöver?
▪️Det dröjer innan hushållen hämtat igen de senaste årens reallönetapp. Det finns också en osäkerhet gällande ett förändrat beteende hos hushållen att ta nya lån.
▪️De högre byggkostnaderna består och dämpar aktiviteten. Mellan 2021 och 2023 ökade byggkostnaderna med 32 procent vilket är en historiskt hög ökningstakt. Man får gå tillbaka till slutet av 80-talet för att hitta motsvarande ökning.
▪️SCB:s nya befolkningsprognos som publicerades sommaren 2024 uppskattar befolkningsökningen till 25 000 personer per år under det kommande decenniet. Det är en avsevärd minskning jämfört med de 90 000 personer per år som tidigare var bedömningen. Effektenblir att bostadsbehovet skruvas ned från 67 000 till cirka 30 000 nya bostäder per år. Däremot väntas inte bostadsbyggandet på kort och meddelång sikt påverkas av den nya befolkningsprognosen.
Det finns heller inga utsikter om politiska beslut som ger en signifikant effekt på bostadsbyggandet utan nybyggnationen styrs i Sverige av marknaden och finansiella drivkrafter.
Kort om varje bostadstyp
Flerbostadshus
▪️Andelen flerbostadshus som andel av det totala bostadsbyggandet är i Sverige betydligt högre än i övriga nordiska länder och uppgår i nuläget till cirka 80 procent. Under prognosperioden väntas denna andel öka. Dessutom har andelen hyrsrätter ökat och däremed andelen bostadsrätter minskat av nybyggda lägeneheter under 2024.
▪️Bedömningen är att antalet nybyggda lägenheter i år uppgår till 19 500.
▪️Under den resterande prognosperioden väntas en långsam ökning från låga nivåer. Påbörjade lägenheter i flerbostadshus väntas öka svagt under 2025 men under 2026 ligger i prognosen en lite större ökning upp till 25 500 stycken.
▪️Specialbostäder, där bland annat äldreboenden och studentbostäder ingår, väntas öka svagt från 3 200 år 2024 till 4 000 påbörjade bostäder år 2026.
Enbostadshus
▪️Det befintliga utbudet av småhus understiger i dagsläget efterfrågan och det beror i sin tur till stor del på det kommunala planmonopolet som gynnat byggandet av flerbostadshus.
▪️Den höga efterfrågan på småhus som uppstod under pandemin stannade av i samband med inflationuppgången och byggkostnadsläget. En period av höga elpriser dämpade också hushållens efterfrågan.
️▪️ Den nuvarande regeringen har sedan sitt tillträde deklarerat att bostadspolitiken behöver läggas om för att öka byggandet av småhus. Målsättningen är att långsiktigt öka småhusens andel av nybyggda bostäder.
▪️Antalet byggstartade enbostadshus väntas bottna i år och landa på 2 600. Under 2025 väntas påbörjandet öka till 3 600 och under 2026 till 5000.
Påbörjade rad-, par- och kedjehus
▪️Rad-, par- och kedjehus är den bostadstyp det byggs minst av, 1 400 påbörjade bostäder väntas under 2024.
▪️Under 2025 prognosticeras en ökning till 1 900 och under 2026 en ökning till 2 500 påbörjade bostäder.
Fritidsbyggnader och hushållsbyggnader
▪️I den här kategorin finns både fritidshus och alla typer av byggnader som byggs i anslutning till en huvudbyggnad.
▪️ Under pandemin steg efterfrågan på fritidshus kraftigt. När restriktionerna hävdes minskade efterfrågan och har därefter varit betydligt lägre - även till följd av ränteläget och hushållens urgröpta köpkraft.
▪️Bedömningen är att byggandet av både fritidshus och hushållsbyggnader ökar gradvis i takt med att ränteläget förbättras för hushållen och köpkraften stärks.
Om Prognoscentrets prognoser för byggmarknaden
Prognoserna publiceras tre gånger per år (april, augusti samt november) och täcker in byggmarknadens alla segment och byggnadstyper. För abonnemangskunder ingår rapporter, kompletta dataunderlag samt tillgång till en prognosdatabas där man lätt exporterar ut alla diagram och tabeller. Läs mer om prognoserna här.